Hemma igen?
Nu är jag i Småland på besök. Är småland mitt hem? Jag har svårt att identifiera mig som smålänning. Det beror nog främst på att jag skäms lite över att komma från Småland. Ofta så skäms jag över smålänningar. Det är något hos många av smålänningarna som känns konstigt. Inte minst alla skogsägare osm uttalade sig efter Gudrun. (Ni har väl inte missat denna tragedi som drabbade oss?) Nej jag vill inte kalla mig smålänning. Det känns inte rätt. Det kan också bero på att min ena hälft är från Norrland. Jag är helt enkelt en mix. Det gör att man känner sig lite rotlös. Många av mina vänner kan känna sig som stolta smålänningar då båda delar är från detta landskap. Fast även där finns undantag. Det är något i en smålännings attityd som känns främmande. De råder inte under jantelagen utan tvärtom!! Smålänningar lyfter upp sig själva som någonting bättre. Det var ju faktiskt vi som kom med "Gnosjöandan". Jag är ingen smålänning, jag är Marieholmsbo. Det kan va svårt att förstå vad jag menar om man inte är i min hjärna men jag ska försöka lämna det här nu.
Nu när man ändå är här nere i Småland, hos sina nära och kära. Så får man ju passa på och extraknäcka lite. Detta kanske kommer som en chock för många av BG:s läsare men det är faktiskt så. Jag känner ett behov av att hjälpa mina vänner. Lite extra geld är ju inte heller fel. Det bidrar ju till extra shopping.
För att avsluta och förklara lite så vill jag säga att jag är ingen stolt smålänning även om min dialekt vill bevisa det ibland. Däremot så älskar jag av hela mitt hjärta mitt kära Marieholm, min familj och alla mina underbara vänner här! Jag saknar er varje dag när jag uppe på kaggen. Lots of love/hannie
